Innehåll:
Ordförande har det (fria) ordet
Stegen mot det stora klivet
Året som gick
Ladda ner årsredovisningen som pdf
Årsstämma 2022

Ordförande har (det fria) ordet

Det är svårt att koncentrera sig på året som gått när varje steg vi idag tar spelar så stor roll för vår framtid. Jag tänker förstås först och främst på våra kollegor och resten av befolkningen i Ukraina som drabbats av en ofattbar tragedi på grund av den grymma ryska invasionen, som ödelagt så mycket för så många. Det känns som en helt annan tid när jag så sent som i december förra året var i kontakt med President Zelensky för att att hjälpa våra ukrainska kollegor med att få igenom ett förslag till moderniserad upphovsrätthantering. Samtidigt är det allt fler av våra ryska kollegor som inte ser en framtid i sitt eget land som kulturskapare på grund av ett allt mer kontrollerat kulturlandskap och restriktioner på den fria musiken och kulturlivet. Utan att dra liknelser med de utmaningar man i vissa andra länder tampas med så har vi gemensamt behovet av fungerande rättigheter som skydd mot starka motparter, och då inte minst inom kulturen som är ett fundament för den fria tanken och ordet i alla samhällen.

Här i Sverige har vi, och fortsätter vi, verka för att implementeringen av upphovsdirektivet inte skall urvattnas. Vi har sagt det förut och vi säger det igen: detta är den lagstiftning som enskilt kommer att betyda mest för hur våra avtal kommer att utformas framöver och vilken ersättning vi kommer att få för den musik vi skapar. Direktivet var en kompromiss mellan EU-Kommissionen, -Rådet och -Parlamentet samt marknadens alla parter, och tog oss år att ta fram tillsammans. Nu riskerar Sverige, efter politisk påtryckning från stora motparter, att göra en kompromiss av kompromissen, vilket vi genom fakta i stället leder rätt. Men kampen är ständigt pågående och inte över än.

2021 var naturligtvis ännu ett år starkt präglat av den globala pandemin och dessvärre kommer vi inom vårt område se negativa efterverkningar även 2022 i form av minskade upphovsrättsersättningar utbetalade, framför allt eftersom de eftersläpar från den tid då i alla fall livemusiken var tyst. Vi använder nu pandemins erfarenheter i återstarten av kulturen, som baseras på Regeringens utredning där jag hade förmånen att medverka som sakkunnig. Låt oss inte missa tillfället när vi nu inte bara ser bristerna i musikens och kulturens infrastruktur utan med en bredare förståelse och stöd från övriga samhället långsiktigt kan genomföra förändringar som borde skett för längesedan. Med kombinationen av kriskunskap och aktivt utvecklande av ny teknik som möjliggörare för att uppnå våra mål kan vi öppna upp för ett musikliv där vi som skapar innehållet resten av näringskedjan lever på vet att sätta pris efter vårt sanna värde.

Jag ser fram emot vår årsstämma och utan tvivel ännu ett händelserikt år – tillsammans med er alla engagerade och fantastiska medlemmar!

Alfons Karabuda
Ordförande

Stegen mot det stora klivet

Inför implementeringen av EU:s nya upphovsrättdirektiv blickar vi tillbaka på mer än tio år av påverkansarbete för att påminna oss om exakt hur omfattande förarbetet faktiskt varit. Sen blickar vi framåt, igen!

För en någorlunda aktiv Skapmedlem har det förhoppningsvis varit väldigt tydligt hur mycket tid och energi vi lagt ner på att öppna dörrar till makthavare inom allt från kultur- och demokratifrågor till teknologi och näringsliv – både i Sverige och internationellt. Eftersom lagar kring vår upphovsrätt stiftas i Sverige men beslutas i Bryssel har vi först behövt driva processer där för att sedan låta EU utöva påtryckning på samtliga medlemsländer. Sverige har dessvärre historiskt haft lättare att stötta våra motparter såsom Spotify, Facebook och Google – företag de ansett inkomstbringande utan att förstå att det är innehållet som skapar inkomsterna. Och konstant har man ”glömt bort” att de stora techföretagen sällan betalar skatt i Sverige …

Det finns inga tvivel om att moderniseringen av upphovsrätten är det enskilt viktigaste momentet, det som allra djupast och mest långtgående kommer att påverka förutsättningarna för vårt professionella musikskapande i generationer framåt. Och arbetet med moderniseringen har dels bara börjat, dels kommit väldigt långt – mycket tack vare Skap och Skaps ordförande Alfons Karabudas djupa och långvariga relation med framför allt ECSA som under hans ledning blivit en organisation med verkligt inflytande i Bryssel .

Initialt handlade det som skulle komma att bli omfattande reformer om att ”modernisera” på det sätt bland annat Europas Piratpartier ansåg vettigt: genom nedmontering av upphovsrätten … till exempel ville de introducera ”fem års upphovsrätt” (!). Vi började då att samla in bevis på missbruk av upphovsrätten i stället. Vi fick ihop ett utmärkt underlag från tolv länder som samtliga tydligt visade motsatsen till Piratpartisternas så kallade modernisering: ett stort behov av en förbättrad, stärkt upphovsrätt för oss som skapar musik och kultur.

Först såg vi till att Kommissionen lade fram förslag till Rådet och Parlamentet eftersom dessa tre måste vara överens för att ett direktiv skall gå igenom. För att de som senare kommer att arbeta med frågorna på respektive institution ska lyssna och förhoppningsvis ändra sin inställning i vår riktning krävs först och främst ett okej från deras ledning, vilket förstås är anledningen till att alla som vill påverka i Bryssel uppvaktar dem – oftast utan framgång. För att skapa tillräckligt ”tryck” samlade vi därför med hjälp av ECSA rättighetshavare från hela Europa och tog initiativ till Authors Group med våra kultur- och mediakollegor: vi musikskapare fick på så vis sällskap av författare, regissörer, journalister och manusförfattare. Och plötsligt var det inte lika enkelt för institutionerna att hålla dörrarna låsta …

Till exempel träffade Alfons EU-Kommissionens ordförande, vice ordförande och de olika kommissionärerna för Digitala Europa, Kultur & utbildning samt för Konkurrens.

Vidare träffade Alfons i 2012 även Neelie Kroes med ansvar för ”EU:s digitala dagordning” i ett arbetsmöte för att upplysa om upphovspersonernas pressade situationer och villkor.

När EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt linjetal – efter att ha problematiserat oss och vår upphovsrätt – tydligt ändrat sig och nu i stället sa ”Artists and creators are our crown jewels. The creation of content is not a hobby. It is a profession. And it is part of our European culture” var det ett kristallklart bevis på vårt att vårt arbete faktiskt burit frukt. Även i Sverige uppmärksammades framgången – bland annat i tidningen Resumé som gav Skaps ordförande ett hederspris för arbetet med upphovsrätten i Europa.

Parallellt med att bearbeta EU var även Skaps arbete med Statens kulturråd för att ordna fristäder till tonsättare och musikskapare i exil en viktig faktor för att positionera föreningen som en viktig internationellt orienterad organisation som bygger broar med hjälp av bland andra Freemuse. Alfons kommenterade det 2012 så här: ”Vi har rätt deltagare i det här samarbetet. Vi har Kulturrådet med oss. Med vår hjälp och Freemuses fantastiska kompetens kan fristäderna även inkludera musiker och upphovsmän. Det här vore ett kulturutbyte som berikar alla, och givetvis är
det tänkt att de som får en fristad involveras i svenska musikprojekt.” Och inom kort kan förhoppningsvis arbetet med fristäder komma igång ordentligt igen efter åren av covid som satt stopp för en del planerade insatser!

Viktigt var förstås även att påverka Parlamentet där man nu var betydligt mer öppen att lyssna på historier kring våra arbetsförhållanden, och som så ofta gjorde exempel från verkliga livet största avtryck. Alfons bjöd in Phil Manzanera (Roxy Music) som berättade om de hemska avtal han fortfarande lever med – och som i viss mån chockade åhörare, flera berättade efteråt om hur detta öppnat deras ögon för missförhållanden kring upphovsrätten – samt besökte EU-parlamentet tillsammans med en av Skaps hedersmedlemmar – Abbaikonen Björn Ulvaeus.

För att påverka Rådet måste man nå företrädare för medlemsländernas regeringar – Skap ledde denna process på hemmaplan med möten med bland andra justitieminister Morgan Johansson och – även här tillsammans med Björn Ulvaeus – med dåvarande EU-minister Ann Linde.

Ett verktyg som kom att bli mycket viktigt när vi befann oss mitt i processen var Creators Conference, ett evenemang som Skap grundade 2010 och som blev en plats för att tala om våra viktigaste frågor, bjuda in beslutsfattare och diskutera framtiden med branschföreträdare från alla håll. Formatet tog vi sen vidare till ECSA och Bryssel där det vann första pris som Bästa Internationella Konferens – ett rykte som definitivt gjorde det enklare att få de gäster vi ville, vilket ledde till besök och samtal med alla från EU-kommissionens och -parlamentets högsta ledning till Pussy Riot.

Något som påverkar beslutsfattare är förstås även synlighet i media, vilket Skap genom Alfons Karabudas positioner i Europas musikbransch och -ekosystem sett till att utnyttja ordentligt. Vi har på så vis kunnat få ut våra talepunkter och åsikter i paneler, tv, radio och onlinemedia där Alfons axlat rollen som expert på både upphovsrätt och artistisk yttrandefrihet under hela denna period. En stor anledning till detta breda genomslag är förstås även hans position som ordförande för ECSA – som i Europa sammanför Skaps och FST:s systerorganisationer – under den extremt viktiga perioden 2007-2022, som sammanfattas väldigt väl på ECSAs hemsida.

Synligheten i både Bryssel och på hemmaplan gav dessutom Skap ytterligare en nyckelroll då Alfons blev utsedd som sakkunnig i den så kallade ”återstartsutredningen” Från kris till kraft och från denna position har kunnat direkt påverka krispaket och satsningar på kulturen efter Covid, och inte minst som FN-expert under rådet för mänskliga rättigheter där han deltog i arbetet med att ta fram första rapporterna om artistisk yttrandefrihet och i dessa visa på vikten av upphovsrätt – och inte minst den ideella rätten.