Att Spotify, världens i särklass största digital musiktjänst även om både Apple, Amazon och andra flåsar dem i nacken, likt sina konkurrenter använder just sin storlek för att dominera sin marknad, råder det inga tvivel. Den svenska musiktjänsten må, enligt vissa, ha ’räddat’ musikindustrin tillfälligt men med stora investerare och börsintroduktion i ryggen har bolaget numera en expansionsiver som ställer till det på flera fronter. Framför allt har det handlat om de låga ersättningar upphovspersoner får för streams, förstås, men det finns även andra problem som nu tornar upp sig på horisonten. Åtskilliga medlemmar vittnar om att Spotify ständigt skruvar på sina algoritmer för att gynna sina anställda musikskapare och ägarbolag, ser till att insynen minskar för de som vill ’spela’ Spotify genom att komponera musik som garanterar att bli upplockade på spellistor och automatiska rekommendationer. Vi har alla sett de olika genrer som Spotify promotar: från middagsmusik, avkoppling och yoga till semesterfest och högintensiv träningsmusik – dessa utgör på många sätt ryggraden i den så kallade ’bakåtlutade lyssningen’ då man som lyssnare framför allt söker stämning och tempo framför specifika artister.
Alexander Forselius, Skapmedlem som under många år komponerat meditationsmusik, ser många problem med Spotifys utveckling:
”Jag tror att Spotify vill bli för musiken vad Apple App Store är för appar. De vill att man köper deras tjänster som artist – det vill säga producerar sin musik i Soundtrap, köper tjänster av folk på Soundbetter och sen annonser för releasen. Jag tror det finns en algoritm som då gör att de som kombinerar alla dessa tjänster kommer att promotas högre på Spotify efter släppet.”
Långsökt? Knappast: Spotify har investerare och aktieägare som inom kort kommer att kräva avkastning på sina enorma investeringar – och då kan inte Spotify ligga på latsidan. Höjda prenumerationsavgifter och fortsatt låga kompensationer per stream räcker inte, de måste helt enkelt hitta fler intäktsströmmar. Då har de förstås tittat på hela processen och hela ljudvärlden: de har köpt upp produktionstjänster av både musik och podcasts, börjat producera eget originalinnehåll och det torde bara vara majorbolagens ägarandelar som gör att de ännu inte har egna etiketter och skivbolag med allt vad detta innebär. Och alla de oberoende tjänster som har skapats kring Spotify och som förmedlar allt från produktion till marknadsföring av ny musik – de är förstås ett hot mot Spotifys egna intäktsströmmar.
Alexander igen:
”Spotify vill att artisterna ska vara så exklusiva som möjligt för deras tjänst. De vill behålla alla inom systemet, inte släppa ifrån sig för mycket till tredje part. Det är ungefär som att Netflix köper Originals – Spotify vill äga så mycket som möjligt. Och det må vara min egen hemsnickrade spekulation men kanske är det även så att Soundtrap genererat en slags id, en footprint, i filen som gör att att låten prioriteras på Spotify? Helt klart är i alla fall att Spotify vill äga hela produktionsledet från ax till limpa.”
Och varför skulle de inte vilja det? Det finns som vi alla vet mycket pengar att tjäna i musiken, och inte bara i prenumerationer – musikskapare har själva alltid varit en köpstark målgrupp för branschen: försäljning av instrument och produktionsutrustning, studiotjänster och numera aggregatorer och promotiontjänster ämnade att se till att just DINA låtar hamnar högt i de digitala tjänsternas algoritmer …
Alexander har sett på poddar som ett sätt att göra ’reklam’ för sin musik, genom att lägga upp mixar och medleys i ’Meditationspodden’, men poddar med enbart musik är inte något som accepteras av Spotify.
”Men de lever inte som de lär. Jag skrev något i stil med ’musik för avslappning’ under pandemin och helt plötsligt låg denna under ’Lugnande Meditationer’ på Spotifys svenska covid-19-hub. Mycket märkligt. Och det underliga är att den ligger fortfarande kvar där idag (27 maj 2021). Verkar som om Spotify gärna lyfter fram ny musik om de slipper betala Stim …” berättar Alexander, och lyfter därmed en helt ny problembild för musikskapare – att ta ’omvägen’ via Spotifys podcastfunktion fungerar bara om man kommer förbi bolagets grindvakter.
Vi på Skap – och andra rättighetshavarorganisationer – tycker som Alexander och ser förstås på detta med förstoringsglas. En fri marknad behöver vara just fri, och vi kan se tydliga monopolistiska drag hos Spotify liksom hos deras konkurrenter. De vill äga så mycket som möjligt av branschen, nöjer sig inte med att ersätta skivbolag och radiostationer utan vill ta över även från mjukvarutillverkare, musikstudios, ljudtekniker, marknadsföring och annat som inbegriper karriärer inom musik. Frågan är hur det påverkar musiken och upphovspersonerna? Vi tror att det är av stor vikt att många små aktörer kan lyckas också, att mer valmöjligheter skapar större mångfald och bredd inom musiken – vilket åtminstone vi på Skap, äkta musikälskare, tycker är av extremt stor vikt.
Med hjälp av aktiva Skapmedlemmar som bidrar till vår omvärldsanalys lär vi återkomma i frågan. Har du något att bidra med? Kontakta kommunikationschef Mathias Strömberg och berätta!