Svenske kompositören och Skapmedlemmen Johan Testad, Guldbagge-prisad för sin musik i filmen Goliat, kan nu även kamma hem HARPA-priset under Nordic Film Music Days i Berlin. För Skap berättar han om sitt komponerande och hur han kom in på filmmusik.
När du komponerande musiken till Goliat – hur jobbade du?
– Till en början hade jag väldigt fria händer. Jag gjorde ett antal skisser som jag skickade till Peter (Grönlund, regissör – reds anm). Sedan utgick vi ifrån några av dem och jobbade vidare. Några försvann under arbetets gång, några tillkom. Sedan hade jag och Peter så klart ett nära samarbete under resten av processen. Det är ju hans konstnärliga vision jag ska försöka gestalta, samtidigt som jag själv ska addera min
Vad är roligast respektive svårast med att komponera för film?
– Det jag gillar bäst är när jag hittar ett starkt tema som verkligen fungerar i sammanhanget. Då försvinner tid och rum. Alltså de ögonblick man är i ett kreativt flow. Det svåra är att hitta just det. Det kan ibland ta väldigt lång tid, men det gäller att jobba på och inte bara gå och vänta på att det ska komma av sig själv.
Vad spelades hemma när du växte upp?
– På stereon spelades allt från Beethoven till massor av rock, blues och folkmusik. Min far spelade lite gitarr och var en stor musikdiggare, speciellt blues. Min mor spelar piano, kyrkorgel, balalajka och lite fiol och gitarr. Min storasyster spelade fiol och är riksspelman. Så jag har fått ganska mycket av alla typer av genres med mig från min uppväxt.
Hur kom du in på filmmusik?
– Jag har alltid spelat i band och och skrivit egen musik. Men som band är det ju ganska slitigt att få in pengar och arbeta under bra villkor. För ungefär 20 år sedan började jag fundera på hur man skulle kunna leva på att skriva musik på andra sätt. Jag var väldigt intresserad av att skriva för teater och letade efter en utbildning. Jag hittade ingen då (det kanske finns nu?), men däremot en kurs i Filmmusik på högskolan i Gävle. Så jag gick den. Samtidigt började jag umgås med Daniel Wallentin som pluggade Regi på Dramatiska Institutet. Han ville att jag skulle skriva för hans studentfilmer, så jag hängde ganska mycket där och sög i mig all kunskap jag kunde få. När Daniel sedan gjorde sin första långfilm ”Ett Öga Rött” så skrev jag musiken. Sedan dess har det rullat på med filmer och TV-serier.
Nu är du nominerad till HARPA-priset. Vad skulle det betyda om du vann?
– På ett personligt plan: oerhört mycket. Jag är väldigt glad över att vara nominerad, det stärker en att veta att det man gör har betydelse. Efter Guldbaggen och HARPA-nomineringen har det infunnit sig en känsla av ödmjukhet som jag trivs att vara i. Vad det skulle betyda för karriären har jag väldigt svårt att sia om. Jag tänker inte så mycket på det sättet. Tänker mer ”vad vill jag göra i livet?”, och så försöker jag göra det.
Text: Hannah Kirsebom, KWD. Foto: Johan Testad