”Debatten om direktivet präglas av smått hysteriska tongångar”

En seger för kreatörer – eller ett steg mot ett orimligt hårt reglerat internet? Åsikterna om upphovsrättsdirektivet går isär. Men egentligen torde reformen vara en självklarhet.

I september röstade EU-parlamenet ja till upphovsrättsreformen. För eller emot – oavsett åsikt är de flesta eniga om att reformen är introduktionen till en ny era. Paragraf 13 är en del av direktivet som fått extra mycket medial uppmärksamhet och väckt en hel del upprörda protester från såväl internets större aktörer som pirat-sympatisörer. Paragrafen handlar om att plattformar med användargenererat innehåll, som Youtube, Twitter med flera, ska kunna identifiera upphovsrättsskyddat material som laddas upp av användarna. Detta för att sedan kunna ge ersättning till upphovspersoner utifrån licenser som plattformen köpt. Det handlar alltså inte – som en högröstad motståndarsida gjort gällande – om att plattformarna riskerar tömmas på allt kreativt innehåll; enbart om en plattform vägrar betala för upphovsskyddat material tvingas de ta bort det. Idag kan visserligen upphovspersoner kräva att sajter som Youtube, Twitter och Facebook tar bort skyddat material, men det åligger i stort sett upphovspersonen själv att hålla koll på var hens material publiceras. Det behöver knappast sägas att detta är en i det närmaste omöjlig uppgift för en enskild upphovsperson. Inte helt oväntat har flera internetjättar protesterat kraftfullt mot direktivet. I slutet av oktober skrev Youtubes vd Susan Wojcicki ett blogginlägg där hon varnade för konsekvenserna av paragraf 13: ”Så som artikeln nu är formulerad så hotar den möjligheterna för miljontals människor, såväl upphovspersoner som vanliga användare, att ladda upp innehåll till plattformar som YouTube. Och om artikeln implementeras så hotar den hundratusentals arbetstillfällen, europeiska upphovspersoner, företag, artister och alla som sysselsätts av dessa.”

Skaps ordförande Alfons Karabuda:
– Den senaste tiden är det just Youtube-chefer som stått för kritiken mot direktivet. Det tycker jag tydligt visar på att det egentligen bara handlar om att gigantplattformarna ska dela med sig av vinst, vilket de inte är så angelägna om att göra. Men direktivet består av så mycket mer. Det stärker oss upphovspersoner som avtalspart. Det ställer krav på våra motparter, och om vi lurats in i orimliga avtal så kan vi befrias från dem och få tillbaka våra rättigheter. Skap har jobbat tätt ihop med andra europeiska intresseorganisationer för att ta fram direktivet, och namnkunniga musikskapare som Björn Ulvaeus och Phil Manzanera har spelat viktiga roller i arbetet genom att delta i rundabordsamtal med EU-parlamentet.

En av samarbetets frontfigurer är tyska EU-parlamentarikern Helga Trüpel, som representerar Allians 90/De Gröna:
– Det är hög tid att upphovsrätten anpassas efter den digitala utvecklingen. Vi strävar efter en rättvis ersättning för dem som skapar innehållet som de stora aktörerna tjänar på, och därför vill vi att Google med flera ska ansvara för att licensiera det innehåll som sprids på deras plattformar. Musikskapare, artister, författare och journalister ska få sin del av den digitala ekonomins ökande vinster. Kort sagt: Reformen är nödvändig för ett internet som inte bara är fritt, utan också rättvist. Den digitala kapitalismen behöver regleras på ett rimligt sätt, säger Helga Trüpel.
Är du nöjd med vad ni uppnått hittills?
– All form av lagstiftning förutsätter naturligtvis en del kompromissande mellan alla berörda parter. Men jag anser att kommissionens förslag, med parlamentets ändringar, kommer innebära en avsevärd förbättring av den nuvarande situationen för författare, låtskrivare och artister. Trots detta måste vi fortsätta att förespråka och förklara vår ståndpunkt under den pågående trilogen mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Ingenting har uppnåtts förrän trilogen är över, så jag hoppas förstås att de pågående förhandlingarna inte kommer resultera i några större förändringar. Enligt Helga Trüpel har samarbetet mellan de olika parterna varit osedvanligt komplicerat, då flera tech-företag jobbat hårt för att påverka och styra debatten.
– Vi ser att några av de stora plattformarna fortfarande försöker påverka och manipulera den allmänna opinionen. Som vi kan se i den nuvarande diskussionen kring Youtube sprider de lögner och missbrukar sina användares förtroende, bara för att de vill behålla sina lönsamma affärsmodeller. De som kritiserar direktivet – däribland Google, Facebook och Youtube – varnar för förslaget i allmänhet och för paragraf 13 i synnerhet. De hävdar att direktivet utgör ett hot mot upphovspersoner, företag, artister och ett fritt internet.
Vad anser du om det?
– Debatten om direktivet har präglats av smått hysteriska tongångar under de senaste månaderna. Google och co. driver en kampanj som beskriver direktivet på ett totalt vilseledande sätt, där de målar upp en bild av det fria nätets kollaps. Detta är en del i ett större lobby-arbete, mot ett direktiv som syftar till att reglera den digitala marknad som domineras av ett fåtal starka monopol och aktörer. Men här vill jag vara väldigt tydlig: Dessa påståenden är grundlösa. Till exempel innebär Europaparlamentets ändringar inte alls någon skyldighet för plattformarna att använda uppladdningsfilter. Om plattformarnas licensierar innehållet kommer det inte att bli något problem. Dessutom påverka merparten av de nya bestämmelserna inte icke-kommersiella leverantörer som Wikipedia, eller vanliga internetanvändare, säger Helga Trüpel.

Så vad händer nu? Förslaget har alltså gått vidare till trilogsamtal mellan EU-kommissionen och Ministerrådet, som ska enas om ett gemensamt direktiv. Det skickas sedan till Europaparlamentet.. Därefter kommer det att ske ytterligare en omröstning, någon gång under våren 2019.
Alfons Karabuda ser ljust på omröstningen:
– Så snart det började handla om fakta och upphovspersonernas verkliga arbetssituation visste jag att vi skulle nå resultat. Man kan bara luras med skrämselpropaganda under en begränsad tid. EU-kommisionens ordförande Jean-Claude Juncker sa i sitt linjetal att vi upphovspersoner är EU:s kronjuveler. Kanske lite förskönat, men visst är det så att vi har en viktig roll att fylla i ett kreativt EU präglat av mångfald.

Fakta om Upphovsrättsdirektivet: ett förslag utformat för att reglera spridningen av upphovsrättskyddat material som sprids på internetbaserade plattformar, som Youtube, Twitter och Facebook. Det handlar alltså om att skydda upphovspersoner från att deras material sprids och nyttjas utan deras vetskap, och utan att de får ersättning. De medialt mest uppmärksammade delarna i direktivet är paragraferna 13 och 11. Paragraf 13 innebär att sajter med användargenererat innehåll köper licenser och betalar ut ersättning till upphovspersoner bakom upphovsskyddat material som användare laddat upp. Paragraf 11 – den så kallade ”länkskatten” – kräver att medier får ersättning från kommersiella aktörer som visar upp delar av en nyhet (nyhetsaggregerande webbplatser som Google News med flera). Medierna ska enligt direktivet ”få rättvis och proportionell ersättning för digital användning av sina presspublikationer av informationssamhällets tjänsteleverantörer”. Upphovsrättsdirektivet har kritiserats för att vara svårt att följa utan stora följder för företag och användare på internet. En del i kritiken mot paragraf 13 är påståendet att den inte kommer att kunna efterlevas utan att plattformar som Youtube installerar filter som läser av allt material. Kritiker uttrycker också oro för att det inte kommer gå att skilja på sådant som faktiskt bryter mot upphovsrätten och lagligt användande i exempelvis satir.