Skap har sedan många år varit drivande i att få Sveriges fristäder att omfatta musikområdet eftersom musikskapare är lika utsatta för censur och förtryck, som andra kulturområden, runt om i världen. Tillsammans med bland andra Kulturrådet lyckades vi med det och Skap finns nu som en resurs för våra musikkollegor under den tvåårsperiod de befinner sig i landet.
I onsdags deltog Skaps ordförande Alfons Karabuda i panel vid ett nationellt möte för fristadskonstnärer, koordinatorer, tjänstepersoner, politiker och organisationer som är verksamma i fristadsnätverket ICORN, för att berätta om Skap och vilken roll vi har gentemot fristadskollegorna på musikområdet. Eventet arrangerades av ICORN tillsammans med Kulturhuset Stadsteatern som precis har tagit emot Stockholms första fristadsmusiker.
– Vi gör detta av solidaritet gentemot utsatta kollegor, men det hjälper också oss i vårt eget land där frågan om artistisk yttrandefrihet och hot och hat gentemot kulturskapare kommer högre upp på agendan. Det har också visat att Skap inte bara agerar i egenintresse utan genom sitt arbete för bland annat upphovsrätt bidrar till ett mer demokratiskt samhälle med en mångfald av uttryck, snarare än ett som är dikterat av de som har politisk eller ekonomisk makt, säger Alfons Karabuda.
Vad är en fristad?
Fristadsrörelsen uppstod i början av 90-talet och innebär att städer i Europa tar emot förföljda och censurerade författare i residensprogram. Så småningom gick fristäderna samman i nätverket International Cities Of Refuge Network (ICORN) för att skapa en övergripande administration och kvalitetssäkra fristadsarbetet. I Sverige finns nu 24 fristäder och -regioner, medan nätverket totalt har över sextio städer som medlemmar.
Skap erbjuder fristadsmusiker fritt medlemsskap under de två år de bor och verkar i Sverige.
Läs mer om fristäder i Sverige här>>
Läs tidigare artiklar om Skaps arbete för fristadsmusiker här>>