Med sitt unika sound, där folkmusikens ursvenska klangbotten blandas med internationella pop-element, förtrollar sextetten RÅNDA både hemmapublik och internationella fans.

Enligt Nationalencyklopedin är ordet rånda dalmål för rå eller väsen. Varför bestämde ni er för det namnet?
– Namnet kom faktiskt ur ett skämt då någon skojade om att Mia (dragspel) skulle ha förtrollat oss pojkar att stå och spela för henne… som råndan alltså, dag ut och dag in. När vi sedan tänkte på det hittade vi flera aspekter som fick RÅNDA att kännas som ett passande namn på oss, bland annat kopplingen mellan folktro och folkmusiken som vi alla influeras så starkt starkt av.

Ni släppte i våras Reservoir, grattis till det! Berätta om arbetet bakom, hur länge har ni jobbat med detta?
– Tack! Det känns riktigt härligt att få kliva ut ur studion såhär lagom till sommaren och vi är väldigt glada över vår lilla reservoar. Det har varit en spännande process som tagit upp större delen av vår vakna tid det senaste året, men vissa låtar har funnits med oss betydligt längre än så. Så det beror lite på hur man ser på det! Vi berättar gärna historier med vår musik och skriver ofta om våra upplevelser tillsammans, så kärnan i albumet ligger någonstans i nostalgiska känslor och starka minnen.

Hur föddes idén att blanda folkmusik och pop på det unika sätt ni gör?
– Vi delar definitivt en förkärlek till folkmusiken av flera olika anledningar, och den har alltid varit en gemensam nämnare när vi skriver musik tillsammans. Vi har mycket kontakt med folkmusikscenen och spelar eller hänger gärna på stämmor och folkmusik-festivaler, men utöver det letar vi inspiration på väldigt spridda håll. Det föll sig helt enkelt naturligt att försöka pussla ihop den delen av vårt musikliv med moderna influenser.

Är ni alla uppväxta med folkmusik?
– Vissa av oss hittade folkmusiken tidigt genom familj och vänner, medan andra har upptäckt den på annat håll. Jonathan (slagverk) var faktiskt ett dedikerat metal-head innan vi träffade honom, men det krävdes inte mycket exponering för folkmusik för att han skulle göra en helomvändning och bli lika besatt av fiolgnissel som vi andra.

Hur hittade ni varandra?
– Flera av oss växte upp tillsammans och har varit vänner i många år, medan andra har hittat in i gruppen längs vägen. Vårt senaste tillskott Alice (fiol) träffade vi första gången för ungefär ett år sedan då hon hjälpte oss att styra upp singeln ”If only we were so young now”. Person- och musikkemin fanns där direkt, och idag förstår vi knappt hur vi klarade oss utan henne!

De som lyssnar på er musik, har de en relation till folkmusik sedan förut?
– När vi började hade vår musik framförallt sitt fäste i folkmusikkretsar. Men numera spelas vi faktiskt av en betydligt bredare publik, både i Sverige och internationellt, vilket såklart är otroligt roligt och motiverande för oss.

Hur kommer det sig att ni skriver på engelska?
– Det finns olika anledningar till det. Dels vill vi såklart sprida vår musik internationellt, vilket underlättas markant av språket. Men faktum är att vi själva främst lyssnar på musik med engelsk lyrik, och det känns helt enkelt mer naturligt att uttrycka oss på engelska än på svenska.

Så vilket mottagande har ni fått på scener utomlands?
– Vi har fått väldigt fin respons, vilket känns häftigt med tanke på vår indieinställning till RÅNDA. Våra lyssnare finns ganska utspridda runt globen, främst i och kring Europa men även i Asien och en del i Amerika. Så kontrasten mellan internationella spelningar och spelningar i Sverige har egentligen inte varit större än skillnaden på reaktionerna på olika spelningar här hemma. Däremot faller det sig såklart mer naturligt att föra sig på scener i Sverige, på ett välbekant språk och med större erfarenhet av kulturen som råder. Svensk publik har dessutom ofta en slags öppensinnad och härlig värme över sig som är väldigt givande och tacksam att spela för!

Hur arbetar ni tillsammans – vem skriver, komponerar, arrar?
– Många undrar hur vi klarar av att producera något över huvud taget då vi är så många som har ett finger med i spelet, men sanningen är att vi alla tillför det vi kan i olika skeden av låtskapandet. Olika typer av låtar lockar fram olika sidor hos oss. Den som i låten innan har haft störst fokus på sång och lyrik kan nästa gång sprudla av idéer till mixprocessen eller till det instrumentala arrangemanget. Det är alltså väldigt varierat och en svårdefinierad process. Men generellt sett så presenterar någon av oss en grundstruktur, text eller känsla som vi alla sedan försöker jobba utifrån, för att uppnå antingen grundvisionen eller den vision som successivt växt fram under processens gång.

Vad lyssnar ni själva på?
– Vi lyssnar alla på väldigt mycket och väldigt olika musik och en stor del av våra liv kretsar kring musik överlag. I pop/rockgenren har vi alla lyssnat på och inspirerats av Ben Howard och Alt-J, Bear’s Den, Fink och Sigur Rós för att nämna några. Vad gäller folkmusik så tycker vi alla att Väsen är grymma, likaså Frida Johansson, Jeanett och Petter och Rydvall Mjelva. Det finns otroligt många bra artister och så mycket fantastisk musik där ute och det är nog omöjligt att svara på den här frågan på ett tillfredställande sätt, men har man missat någon av dessa artister så rekommenderar vi dem varmt!

Har ni några tips till nya musikskapare?
– Hitta det du gör bäst och det som känns naturligt och rätt för dig, och var inte rädd för att be om hjälp. Gå på konserter och nätverka med andra musiker och våga prata med människor. Inget är så givande (både på ett personligt och ett mer produktivt plan) som att jobba med och lära av andra musiker, producenter, ljud- och ljustekniker och så vidare. Om du kan gå in helhjärtat i det och ha roligt så kommer andra att se det och vara långt mer benägna att jobba med dig igen!