Spotify-utmanaren WiMP väljer en annan väg än många av sina konkurrenter och lanserade i mars den nya musiktjänsten Tidal i Sverige. Som konkurrensfördelar ser man bättre ljud, mer information om musiken och högre pris. Efter Skaps branschmöte för aktörer som jobbar med digitala musiktjänster satsar Tidal också allt mer på att visa musikens ursprung.

Tidal kostar dubbelt så mycket som konkurrenterna. Den har inga mellannivåer eller gratisabonnemang. Skaparna av tjänsten hävdar att det är en missuppfattning att man inte kan ta betalt för musik. När andra dumpar priserna vänder Tidal på steken: ett högre pris och fler värden till användaren.

– Vår klara uppfattning är att man ska betala för musik, och vi är säkra på att musikälskarna som vi vänder oss till håller med. Värdet ligger inte i hur litet användaren betalar, utan hur mycket man får för pengarna, säger Tidals Sverigechef, Nina Wahlberg.

EN AV FRÅGORNA som behandlades vid Skaps aktörsmöte i februari var hur digitala musiktjänster ger information om kompositörer, låtskrivare och textförfattare. Nina Wahlberg tog med sig slutsatserna från diskussionen till Tidal och påbörjade ett internt arbete.

– Som en respons på diskussionen på aktörsmötet har vi jobbat vidare med creditfrågan och tittar nu på hur vi kan lyfta fram kompositörer och låtskrivare ytterligare, berättar Nina Wahlberg.

Tidal lämnar, liksom WiMP gör sedan ett år, produktionsinformation om låtarna. Man är ensam på marknaden om att ange kompositörerna bakom musiken direkt i spellistan. Arbetet med att i ännu högre grad lyfta fram musikskapare görs av nationella redaktörer, marknadspersonal och den internationella redaktionschefen.

Redaktörerna, ofta med bakgrund i musiklivet, står för det redaktionella innehållet i såväl applikationen som i tjänstens webbmagasin. Man arbetar mycket med intervjuer med musiker och musikskapare. En del av innehållet görs i samarbete med andra aktörer, som till exempel Jazzapparat för att lyfta fram ny svensk jazz.

– Vi vill lyfta fram alla som ligger bakom musiken. Det är viktigt att besvara frågan ”varifrån kommer låtarna?” Vi vill också tipsa om ny musik, både lokalt och globalt. Våra redaktörer sitter i olika länder men under sina veckomöten tar de upp vad som är aktuellt lokalt. Vi skapar ett dynamiskt utbyte, där vi till exempel lyfter ett svenskt stjärnskott i andra länder, och vice versa.

EN CENTRAL FRÅGA på Skaps aktörsmöte var långsiktig hållbarhet för digitala musiktjänster och hur ersättningen från tjänsterna ska fördelas. I grunden handlar det om att värdesätta musiken på rätt sätt och att anpassa affärsmodellerna efter de villkoren. I det avseendet sticker Tidals affärsmodell ut.

Tidals målgrupp älskar musik, den är inget ”bakgrundsskval”. De är intresserade av musikens ursprung, vill ha ett bättre ljud och har en djupare förståelse för musikens värde, menar Nina Wahlberg.

I andra vågskålen lägger Tidal musikbranschens intressen. Tjänsten ger mer tillbaka per ström än konkurrerande tjänster, framhåller hon:

– Om vi tar dubbelt så mycket betalt som andra tjänster får också den som möjliggör tjänsten dubbelt så mycket betalt. Musiken förtjänar att återges på sättet som var tanken när den skapades, inte komprimerad till en lågkvalitativ mp3-fil.

Nina Wahlberg ser Sverige som den mest mogna streamingmarknaden i världen. Vi har även en stark musikindustri. Mervärden som bättre ljud, mer information om musiken och ett redaktionellt material som hjälper användarna att hitta nya favoriter är nödvändiga, menar hon.

– Det räcker inte längre med att vara först eller störst. Freemiummodellen för digitala musiktjänster fungerar inte längre. Därför ser vi inga skäl att inte erbjuda en tjänst med högre kvalitet med en högre – men rimlig – prislapp. Musik är konst, och man ska ha betalt för sin konst. I dag är vi små, men vi har potential att betala tillbaka mycket mer än vad konkurrenterna gör i dag, avslutar Nina Wahlberg.

Text: Kjell Holmstrand