Inom kort kommer ledamöterna i Europaparlamentet ta ställning till ett nytt förslag till copyrightdirektiv. Här följer en genomgång av de för kompositörer viktigaste punkterna. Viktigt att ha med sig i processen är att denna lagstiftning bygger på både tidigare upphovsrättslagstiftning och regleringen av förvaltningssällskap, som trädde i kraft 2017 efter stor politisk enighet.

I det skede upphovsrättsdirektivet befinner sig just nu, finns det bara möjlighet att anta direktivet i sin helhet eller att förkasta allt och börja om hela arbetet. Om enskilda artiklar nu skulle lyftas ut, skulle parlamentet och ministerrådet ha så skilda positioner att arbetet omöjligt kan gå i mål innan EU-valet i maj. Det är därför viktigt att nu bilda sig en välgrundad helhetssyn på vad direktivet egentligen innehåller och förstå de betydande förändringar som gjorts för att möta den kritik som riktats mot vissa delar.

Området upphovsrätt i en digital kontext är juridiskt-tekniskt komplicerat, men samtidigt helt centralt för Sveriges kulturella och kreativa näringar. Vi vill därför bjuda in till fortsatt dialog och kunskapsöverföring i dessa frågor.

Artikel 14 till 16 innehåller regler för att stärka kulturskapares avtalsställning och möjligheter att få skäliga ersättningar för användning av deras verk online. Reglerna kallas ”transparenstriangeln” och handlar om att införa skälig och proportionerlig ersättning när kulturskapare upplåter rättigheterna till sina verk (artikel -14). Vidare ges kulturskapare möjlighet att få insyn i hur och i vilken omfattning deras verk används på nätet. Det är information som är viktig för att kunna bedöma skäligheten i avtalsvillkoren och betalningen (artikel 14). Kulturskapare ges även möjlighet att omförhandla ett oskäligt avtal och få en högre ersättning, om det visar sig att den är oproportionerligt låg i förhållande till användningen – en s.k. ”bestseller-bestämmelse” (artikel 15). Avslutningsvis ges kulturskapare möjlighet att återkalla rättigheter som tidigare licensierats, under vissa förutsättningar, t ex om rättigheterna inte används på avtalat sätt. En sådan möjlighet förhindrar onödig inlåsning av rättigheter hos t ex en filmproducent eller ett skivbolag, vilket främjar yttrandefriheten och spridningen av konst och kultur (artikel 16).

När det gäller den kritik som riktats mot artikel 13 vill vi understryka dessa poänger som är tydliga i det nya förslaget:

• Direktivet gäller inte hela internet utan bara företag som tjänar pengar på att sprida upphovsrättskyddat material. Direktivet ålägger dem inte att blockera eller filtrera material, utan huvudlinjen är att de ska skaffa licens för det upphovsrättsskyddade materialet de nyttjar så att upphovspersonerna får betalt.
• Om det finns företag som inte vill teckna licens eller om det inte finns smidiga licenser tillgängliga, ska företagen ha system för att säkerställa att sådant material som rättighetshavarna ber företaget ta bort inte längre görs tillgängligt. Gör företagen sitt bästa i detta avseende, har de ansvarsfrihet för innehållet.
• Användarna som laddar upp material är skyddade och ska inte riskera att bli stämda för upphovsrättsbrott.
• Direktivet är extremt tydligt med att t ex parodier och citat inte får bli lidande, därför skapas speciella och tvingande undantag för dessa användningar.
• Om material felaktigt tas ner från plattformstjänsterna skapas en lagstadgad rätt för användaren att få upp materialet online igen.

En bra genomgång av detaljer kring direktivet hittar du hos våra vänner på Stim här och ett färskt blogginlägg från vår kollega i ECSA tillika brittiska BACSA:s ordförande Crispin Hunt här.

Text: Thorbjörn Öström, Senior Legal Counsel, Stim och Erik Åslin, Public Affairs manager, Stim