Medlem / 150201

Skapprofilen: Gullan Bornemark

Gunhild ”Gullan” Bornemark påstår att hon har gått i skolan i hela livet:

”Man lär så länge man lever! Just nu går jag en inre  påbyggnadskurs  som heter Så förbättrar du livet som 87-åring.  Man ska sätta mål, men ribban ska vara på rätt nivå. Annars kommer du aldrig att orka hela vägen.”

GULLAN BORNEMARK BERÄTTAR att hon numera använder musiken som pedagogiskt verktyg för att träna upp minnet.

”Jag har börjat göra minnesramsor, och du slår mig inte på fingrarna när det gäller att komma ihåg planeternas inbördes ordning från solen.”

Hon sjunger fram: Mevete… maju… saune.

”Du får planeterna om du tar de första bokstäverna. Te är tellus.”

Med samma frenesi sjunger hon en minnesramsa i sambatakt för Sydamerikas 13 stater och en för Pythagoras sats.

”Det är så roligt – och det är Gullan i ett nötskal”, säger hon och skrattar.

HISTORIEN OM DEN svenska barnvisans två största under 1900-talet sammanflätas  i Härnösand. I  staden där Gullan Bornemark föddes för snart 88 år sedan fick hon uppleva Alice Tegnérs sista offentliga konsert. Den gjorde starkt intryck. 19 år gammal började Gullan studera vid Musikhögskolan bara för att fem år senare – 1951 – säga upp sig från musiklärarjobbet på Flickskolan i Malmö och i stället starta Blåklockans musiklek.

”Folk tyckte att jag var lite tokig som sa upp mig från en fast tjänst, men jag har stått på egna ben sedan dess och aldrig fått några bidrag. Jag höll på med Blåklockan i 56 år, sedan sa knäna stopp.”

RYKTET OM BLÅKLOCKAN som lät barnen leka sig fram till musiken spreds snabbt. Småbarnskvartar i radio, tv-framträdanden, böcker och skivor ledde fram till det stora genombrottet under 60-talet. Gullan Bornemark blev Gullan med en hel nation.

”Tv och radio hade ett väldigt genomslag vid den här tiden.”

De lekfulla texterna och starka melodierna skar genom alla samhällslager och förändrade synen på musikundervisningen.

”Allvar förbyttes mot lek. Jag myntade just ordet musiklek eftersom barn lär genom leken. Det visade även Maria Montessori tidigt. När barnen har roligt får man deras förtroende. Den känslan har hållit mig levande genom alla åren.”

BARN HAR OCKSÅ stark intuitiv känsla för musik som ligger bortom teorin, understryker hon. De visar till exempel skillnaden mellan dur och moll – det halva tonsteget i tersen – genom att agera när jag spelar till deras improviserade rörelser.

Gullan Bornemark är även väldigt populär i Norge, där flera av hennes låtar har översatts. Turnéerna har också varit många och långa, men familjen har hela tiden varit hennes musikaliska medelpunkt. Alla i familjen sysslar med musik.

”Min Valter är en kanonkille, grunden i familjelivet när jag varit på turné. Och alla barnen blev musiker på sitt sätt. Under senare år har jag gjort många konserter och inspel- ningar med Dan, Eva och Sven.”

Vad är det som gör att din musik så stark i alla generationer?

”Musikskribenten Stellan Mörner gjorde mig väldigt glad när han i en recension skrev ordagrant: Fru Bornemark har den sällsynta förmågan att kunna skapa text och musik som en självklar enhet som genast fängslar örat och fantasin. En del av svaret finns kanske i den formuleringen.”

Ja, du är väldigt melodistark.

”Det ingår i gåvopaketet. Jag har även fått absolut gehör, det är mycket att vara tacksam för.”

I dag ingår din musik i den gemensamma svenska musikskatten. Samtidigt blir den tillgänglig för en ny publik via bland annat internet. Vad har det betytt för dig?

”Musikutbudet är enormt på Youtube och Spotify, och jag skulle inte klara mig utan datorn i dag. Min musik förmedlas främst från föräldrar till barn, som en del av musikarvet. Och det glädjer mig enormt.”

Vad lyssnar du helst på själv?

”Klassisk musik – till 98 procent. Jag har tre stora favoriter: Bach är den störste, Beethoven och Richard Strauss är också stora favoriter.”

TEXT: PETER WILLEBRAND FOTO: BJÖRN MÅNSSON

Publicerades i Skapnytt 2/2015