Skaps motivering: Ett riktigt stjärnskott på den svenska soulhimlen. Hennes extremt personliga och känslosamma låtar går rakt in under huden. Musik som blickar mot framtiden men aldrig lämnar lyssnaren bakom sig.

Foto: David Möller

Du har inte hunnit släppa så mycket ännu, men redan blivit väldigt hyllad. Upplever du det som peppande eller pressande?


– Jag skulle vilja säga både och. Samtidigt som det är peppande är det så klart press på en att leverera bättre än man gjorde förra gången. Men så är det också en press jag lägger på mig själv för att bli bättre och gå längre för varje låt jag skapar. Ingenting negativt alls; jag tycker press är bra om man hanterar den rätt på rätt sätt för en själv. 

Du kom relativt sent till insikt om att du ville jobba med musik. Vad var din passion och ditt driv dessförinnan?


– Jag har nog alltid strävat efter att göra musik, eller jag har alltid skapat musik rättare sagt. Så det har alltid varit min största passion. Det som hände var att jag stod inför ett val om jag ville släppa musik och det gjorde jag. Drivkraften har nog varit att det gör mig lycklig att skriva musik som kan hjälpa andra, på samma sätt som jag själv känner när jag lyssnar på musik. Att få utlopp för och ett ställe att uttrycka sina känslor precis på det sättet man själv vill. Och min sjukdom gjorde att jag ville kämpa ännu hårdare för att leva ett liv jag skulle kunna titta tillbaka på och vara jävligt stolt över att jag klarade och gjorde trots allt. 


Vem skulle du vilja jobba med?

– Oj, det är många, men om jag verkligen behöva säga någon så är det i nuläget Molly Sandén, Seinabo Sey och Oskar Linnros. De är artister som får mig att verkligen känna något och inspirerar mig till att utvecklas i mitt egna skapande. Tror vi hade kunnat skapa sjuka grejer!