I onsdags gick Skap ut med information till medlemmarna om att åtal väckts med anledning av vårfesterna 2012 – 2014. Jag vill tacka för det stora stöd som Skaps medlemmar (och andra) visat med anledning av den uppkomna situationen, via både samtal och mejl. Medlemmar har gett uttryck för upprördhet över anmälan, förvåning över att det gått till åtal, saknad över de uppskattade vårfesterna och också sitt starka stöd för föreningen.

Ert stöd värmer och stärker alla oss i Skaps ledning och styrelse. Vi ska göra allt som står i vår makt för ett fullständigt frikännande och för att vi även i framtiden ska kunna samlas på nya vårfester.

Bästa hälsningar
Alfons Karabuda

Här kan ni läsa några av de kommentarer jag fått från medlemmar:

”Heja Alfons! Vi står bakom dig.
Medlemskapet i Skap är unikt. Det är inte bara frågan om ekonomisk, arbetsmässig och upphovsrättslig gemenskap. Det är större än så. När vi ses under festliga omständigheter så riktar vi fokus på en hel yrkeskår och demonstrerar bredd, mångfald och yrkesskicklighet. En uppsjö av genrer är representerade. Här möts de unga talangerna och de gamla rävarna för att prata jobb och skapande. Tjejer och killar. Enskilda yrkesutövare möter musiker och grupper. Vi uppdaterar oss tillsammans med internationella gäster och kollegor. En vårfest är vår fest. Det finns något utomordentligt demokratiskt i att stråla samman med kolleger och känna stolthet över Skap och det pågående musikundret som sker varje dag. Om jag har förmånen att kunna argumentera med nordiska musikförläggare och inbjudna kulturadministratörer varför vi i Sverige översätter musikaler till svenska så är det inte fråga muta. Det är kulturpolitik. Om jag som textförfattare träffar ett gäng musikskapare och låtskrivare och pratar om sångsolister, trender och genrer så är det inte fråga om bestickning även om vi sitter i Grands spegelsal. Det är en seriös positiv företeelse för medlemmar som allt för sällan träffas. Det känns upprörande att förmånen att umgås och informera sig i viktiga frågor ska bli en rättssak.

Hälsningar
Ture R.”

”Jag ville dela med mig av några tankar här: Musikbranschen är en bransch där det råder hög konkurrens mellan låtskrivare, producenter och där major-skivbolag och förlag alltid är på utkik efter det senaste. Många är kallade och en ständigt strid ström av sugna entreprenörssinnade unga människor söker sig till denna bransch som har så många framgångshistorier och myter.

Här är det knepigt för de gamla i branschen att hävda sig. Kundstocken gallras sakta ut och gamla samarbetspartners går i pension.

I en bransch där alla är sina egna marknadsförare och det sociala sammanhanget – att träffas IRL – är det enda relevanta sättet att upprätta en personlig relation mellan uppdragsgivare och leverantörer.

Vårfesten som Skap arrangerar är unik, för till skillnad mot ex Grammisgalan eller P3 Guld eller gamla hederliga Rockbjörnen, så blandas unga och gamla med musiker kompositörer och producenter från samtliga genrer från hela Sverige. Trubadurer från förr med historier om Cornelis framfart, jazzmusiker med så mycket patina och renomme att de har spelat med Monica Zetterlund eller t.o.m. Stan Getz! Kontemporära komponister och moderna folkmusiker. Unga rap-poeter och nyskolade musikhögskoletalanger med hela världen för sina fötter!

Vilken världsunik färgstark och kontrastrik palett av musikmänniskor!!! Ändå med musiken som gemensamma hjärtesaken. Alla älskar musik!!!

Vilken unik chans en gång om året att dessa ska mötas och få feeling för ett samarbete, ett gemensamt projekt, starten för ett nytt musikterapiprojekt för autistiska barn, diskussioner av internationella genreöverskridande projekt med ex barnhem i Afrika. Vad som helst!

Här kan de äldre som marginaliserats på grund av till exempel ålder och popmarknadens snabba teknologiutveckling träffas och prata gamla minnen, utplacerade i en uttänkt ålders- och könsblandning för att skapa spännande möten där de unga kan få del av fantastiska storys och de äldre få känna på den entusiasm och förutsättningslösa optimism som de själva kände i början av sina karriärer en gång för länge sen.

Sen är det en väldigt rolig och dynamisk fest där inte fyllan dominerar utan det har alltid varit väldigt god mat och roliga och udda människor, som är befriade från nyframgångsrik spännighet!!! Den som är arg och misstänksam över detta är en missförstående, bitter och destruktiv kraft som ödelägger möjligheter för de som kämpar i en tillvaro utanför branschens heta epicenter.  Möjligheten att korrumperas i detta är så löjeväckande låg. Tvärtom. Du blir positivt förstärkt av sådana möten. Det vänder sig i magen på mig att en sådan paranoid Stasi-mentalitet kan få utrymme idag, 2017.

Hoppas denna text är till hjälp och inspiration i det konstruktiva återställningsarbetet av Vårfesten!
Dan Sundqvist”

”Hej Alfons,
Här kommer några funderingar från mig kring mutanklagelserna mot Skap gällande vårfesterna som Skap anordnat under lång tid. Jag har varit medlem i Skap sen 1983, stimansluten sen -78, styrelsemedlem 1990 – 2006 och en tid även klubbmästare. Jag har varit med i Skap under 4 olika ordföranden och varit med på de flesta vårfester sen min första vårfest 1983, en makalöst trevlig tillställning på Stallmästargården där jag från start tog Skap och dess brokiga skara av glada, generösa, intresserade kollegor från helt olika genrer till mitt hjärta. 

Så länge jag minns har Skap till vårfesterna bjudit in personer från andra kulturorganisationer och föreningar som vi har samarbetat med: FST, musikförläggarna, Stim, Copyswede, Konstnärsnämnden, Dramatikerförbundet, Teaterförbundet, Musikerförbundet, KLYS, mfl.  På vägen har det också inbjudits ex.vis kulturministern samt institutioner som vi har haft nära samarbete med, som SR. (Där vet jag också att en del medarbetare har betalat själva för att komma på festen)

Antalet medlemmar har vuxit, festerna blivit större. Men under så många år har jag hört på stan att Skaps vårfest varit årets trevligaste fest, mycket tack vare den varma gemenskap som känts medlemmarna emellan. Skillnader i inkomster och levnadsvillkor mellan våra medlemmar är gigantisk, likväl har denna samhörighet präglat vårt kollektiv.

Jag tycker att det är förbryllande att Riksenheten mot korruption valt att göra rättssak av festerna. Som jag nämnde på årsstämman, när görs det en djupgranskning av hela byggbranschen ex.vis? Ta Nya Karolinska Sjukhuset som kommer att kosta skattebetalarna 26 miljarder, med skyhöga oklara konsultarvoden och där livsviktiga system inte fungerade när man drog igång verksamheten – där kan man föreslå en bransch att granskas av Riksenheten mot korruption.

Många av våra medlemmar jobbar ganska ensamma på sina kammare, sammankomster har varit viktiga, vårfesten årets höjdpunkt. Jag har själv varit med och anordnat massor med temakvällar, workshops, seminarier, ofta med något enkelt att äta och dricka. Dessa möjligheter att träffas och nätverka har varit av stor betydelse för medlemmarna och något jag vet att dom önskar mer av.

Påpekas kan för övrigt att på vårfesterna har samtliga medlemmar och gäster fått samma modesta ranson, sen får man gå till baren och betala själv. Vårfestens funktion som ett Skaps skyltfönster ut mot musikbranschen kan jag också se betydelsen av. Ta en person som bjudits in under många år, f.d handels/närings/ kulturminister Leif Pagrotsky som nu är i New York med uppdrag att informera om Sverige. Det har säkert varit av betydelse att han varit på plats på vårfesterna, Sverige är ett land med mycket stor musikexport. 

Jag förutsätter en friande dom och att vårfesterna kommer tillbaka. Jag läste f.d justitieministern, advokat Bodströms kommentar om mutanklagelserna: ”Obegripligt”. 
Man kan inte låta bli att undra över vad utredningen kostar. Kanske borde åklagaren vända blicken åt andra håll i Sverige där misshushållning av allmänna medel förekommer grovt. (Jag nämnde ju NKS ovan)
 
Här behövs förstås en diskussion om hur festerna ska se ut, hur många och vilka som ska bjudas in. Kanske kan man hålla igen något på antalet inbjudna gäster. 
Mångfalden, inkluderandet, plattformen för att manifestera musikskaparna och deras verksamhet är viktigt. Viktigast är att detta är Skaparnas stora vårfest för att mötas, skapa kontakter, dela den gemensamma grunden vi har: Musiken.

Bästa hälsningar,
Ulla-Carin Nyquist”