Ett producentavtal innebär att du får i uppdrag att inspela och (ofta) mixa en eller flera låtar åt en artist och/eller ett skivbolag, mot att du får ersättning i olika former.
Skivbolaget i fråga får som regel en exklusiv nyttjande- och äganderätt till dina prestationer som producent, vilka i regel är upphovsrättsskyddade på samma sätt som en utövande konstnärs. Skivbolaget erhåller också äganderätten till själva inspelningarna. Skivbolagets rättigheter gäller hela världen och under hela prestationernas och inspelningarnas skyddstid. Dessa skivbolagets rättigheter är som regel motiverade eftersom bolaget bekostar inspelningen.
När det gäller ditt uppdrag som producent är det bra att ha med så specificerad information som möjligt om vad du förväntas leverera. Hur många och vilka låtar du ska producera, om de ska vara någon särskild förväntad längd, huruvida du även ska mixa låtarna, vad som gäller kring sampling (skivbolaget bör bekosta samplingar), leveransdatum samt ett tydligt godkännandeförfarande för att undvika missförstånd. Mycket viktigt är också att specificera vad som ingår i den budget du har att förfoga över, exempelvis om den ska täcka studiohyra, musikerkostnader mm. Som regel ligger mastring utanför uppdraget och budgeten men det är säkrast att skriva in vad som gäller kring detta i avtalet.
Ersättningen är ofta uppdelad i tre delar, ett icke-avräkningsbart arvode (som oftast också innefattar inspelningsbudget), ett avräkningsbart royaltyförskott och royalty. Den standardmässiga grundroyaltysatsen för producenter är 3% beräknat på PPD (Published Price to Dealers) per försålt exemplar (gäller oftast både singlar och album). Grundroyaltysatsen kan naturligtvis vara högre beroende på hur pass etablerad du är som producent (och om du är bra på att förhandla). Samma råd som ges angående artistavtal (se ovan) gällande royalty (inte minst gällande digital exploatering) gäller i producentsammanhang. Viktigt att påpeka här är att du som producent även bör kräva att få royalty på engångsintäkter såsom synkroniserings-fees och dylikt och att en standardmässig royaltytillämpning då är att din royalty beräknas i proportion till artistens royalty, d v s om du har 3% och artisten 12%, du har rätt till (minst) 25% av vad artisten erhåller på synkroniseringsintäkter.
Samma slags royaltyavdrag som artisten underkastas brukar du som producent också få stå ut med. Det är inte ovanligt att avtalet rakt av hänvisar till artistavtalet när det gäller royaltyvillkoren, men då är det viktigt att det även står att du ska ha rätt att läsa igenom artistavtalet och godkänna denna hänvisning.
När det gäller redovisning och utbetalning av royaltyn bör detta ske halvårsvis, med en rätt för dig att granska räkenskaperna med hjälp av en auktoriserad revisor. Och i det fall det skulle visa sig att skivbolaget underredovisat till dig ska bolaget stå för revisionskostnaderna.
En annan viktig bestämmelse är den om din rätt till ”credit”, d v s namnangivelse, dels att du har rätt till en branschmässig credit, dels att du har rätt att begära att skivbolaget inte sätter ut ditt namn.