Påverkansarbete / 200519

Samarbete har aldrig varit viktigare

Klassiker som Do they know it’s christmas, We are the world och Berg är till för att flyttas har alla uppmärksammat en del av världens stora kriser. Nyligen samlades ett femtiotal svenska artister – däribland ett stort antal Skapmedlemmar – kring en svensk version av den spanska låten Resistiré och spelade in i nästan lika många studios – Vi håller ut – med tillhörande video. (Mer om initiativtagare och alla deltagare hittar du här.) Låten är ämnad att skänka mod och tankar till dem som sliter inom vård och omsorg, och – utan övriga jämförelser med dessa samhällshjältar – samtidigt uppmärksamma att många musikskapare och artister tillfälligt har förlorat sitt levebröd som ett direkt resultat av Covid-19. Som de produktionsmänniskor vi är tog vi ett prat om inspelningsprocessen och låtens födelse med producenten, musikern och samordnaren Fredrik Thomander. Vi hörde också av oss till Sarah Dawn Finer, som utöver att låna ut sin röst även har hjälpt till att sprida initiativet.

Fredrik Thomander, Palma Music Studios, hur i hela friden fick ni ihop så många namnkunniga medverkande på så kort tid? 
”Jag skulle säga tack vare en kombination av att jag sedan tidigare känner och har jobbat med en hel del av de som ställde upp, och att tanken bakom projektet tilltalade så många av dem. Sedan får man inte utesluta möjligheten att de flesta nog hade tid att ställa upp på grund av läget.”

… och hur fick ni Skaps hedersmedlem Ingela Pling att skriva texten?
”Pling är en god vän som också bor i Palma då och då. Hon har skrivit text till låtar jag varit inblandad i tidigare. När jag tackade ja till att producera låten så var det väldigt viktigt för mig att texten talade till svenska folket. Spanska versionen är mer ’vi ska slåss och stå emot’, något som jag inte tror hade varit rätt känsla att gå med. Pling lyckades klä känslan vi letade efter i nya ord fantastiskt bra. Låten hade faktiskt en annan titel länge, det var Sarah Dawn Finer som kläckte nuvarande titel. Så på många sätt var Vi håller ut ett enda stort teamwork, även om jag sammanställde musikproduktionen.”

Vad var det svåraste med själva inspelningsprocessen, produktionen och synken?
”Mest utmanande var att få 35-40 sångröster, inspelade i olika rum/mikrofoner med varierande kvalitet, att funka tillsammans. När sedan fler och fler artister kom med i projektet blev det ett stort pussel att hitta plats åt alla. Även mixmässigt var det mycket pill att få klarhet och energi från så många ljudkällor. Men det var väldigt kul hela vägen, och lyxigt att få samla så många otroliga talanger i ett arrangemang.”

Det kommer med stor sannolikhet bli allt vanligare med distansproduktion även post-corona – finns det några tips du kan delge de Skapmedlemmar som vill ligga steget före i sina egna studios?
”Gör det enkelt för den på andra sidan genom att spela in allt så bra ni kan och leverera ljudfiler som är lätta att jobba med. Gör också en plan så att det finns en tydlig riktning med musiken, ett arrangemang som man håller sig till eller en ljudbild man enats om. Det blir lätt ’här är 50 tagningar sång, välj den du gillar’, något man kanske inte önskar som mottagare.”

Vill du höra ett längre samtal om att spela in på avstånd?
Se och lyssna på Skaps samtal Skapa på avstånd med Fredrik, Alfons Karabuda, Mikaela Morales och Nad Sylvan.

Sarah Dawn Finer – hur blev du engagerad i projektet?
”Jag blev tillfrågad tidigt av Micke [Mikeadelica – filmare, fotograf och initiativtagare, red. anm.] och Fredrik, som jag kände redan som sextonåring, så även om jag brukar vara lite försiktig med sådana här saker så tackade jag ja på magkänsla. Jag är inte skeptiskt lagd, men alltid realist och vill ju veta vad tanken är och vad det är för sammanhang och så vidare. Men sedan var idén så självklar: låten skulle skickas ut för att peppa alla inom vården först och främst, så att de kände att det var deras låt. De får alla intäkter från denna svenska version. Vi vill verkligen uppmärksamma den fantastiska grupp som riskerar sina liv för oss alla, för vi vet att de känner solidaritet med alla som förlorat jobb och uppdrag själva.”

Och sedan rasade det in artister och musiker som ställde upp?
”Så länge jag kan minnas så har alltid en massa artister dragits ihop för stödgalor till välgörenhet, eller akuta världslägen. Men nu är ju inte det möjligt, så då fick det bli så här. Jag vet hur musik kan vara läkande; jag fattar att det inte ger ett liv tillbaka eller ger löneförhöjningar inom vården, men vi ville säga att vi ser och uppskattar dem och att vi kommer ta oss igenom detta tillsammans, om vi håller ut. Det var bättre än ingenting. Eftersom de flesta i vår bransch har det akut svårt just nu med tusentals inställda gig, så känns det viktigt att projektet leds av folk som har världens bästa hjärtan och extrem koll och erfarenhet – det man behöver för att klara av att sätta ihop detta med en massa människor, helt ideellt. ”

Hur gick själva inspelningen till för din del?
”Fredrik ordnade så att jag kunde spela in i Michael Feiner Studio, där jag kunde lägga min sång – de fixade lite barmhärtiga vänner i externa studios för dem som inte kunde spela in hemifrån. Som jag, då min mikrofon just den veckan hade gått sönder. Sedan spelade jag in filmklippet till videon på min balkong.”

Du ändrade titeln också, fick vi höra?
”Jag ändrade från Resistiré, ungefär ’jag kommer motstå’, som är den spanska titeln, till Vi håller ut. Jag tänkte att vi följer ju alla Folkhälsomyndighetens rekommendationer, som kan vara nog så jobbiga att hålla sig till, men – vi håller ut! Många musikskapare behöver hitta andra jobb under sommaren och förlitar sig mycket på organisationer som Skap förstås, liksom Stim, som med rådgivning, krisfonder och uppmuntrande insatser kan hjälpa alla som lider både arbetsmässigt, psykiskt och ekonomiskt. Låten är tänkt att påminna om att vi har varandra, och att muntra upp folk hemma i sina vardagsrum. Peppa varandra till att kämpa vidare! Vi har fått fantastiskt många mail från sköterskor och läkare och så, jag blir alldeles tårögd av att de tar sig tid för att tacka oss – det är ju de som ska ha tack!”