Skaps verksamhet ska präglas av objektivitet. Medlemmarna ska kunna lita på att föreningen agerar sakligt och opartiskt. Skaps jävspolicy tar utgångspunkt i förvaltningslagens (2017:900) jävsregler. Med jäv avses omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till en beslutsfattares, ledamots eller handläggares opartiskhet i handläggningen av ett ärende. Med handläggning avses här inte bara beslutsfattande utan även beredning och föredragning. På samma vis avser termen handläggare här personer i såväl beslutande och beredande som föredragande roller. Inom ramen för Skaps verksamhet är två av förvaltningslagens fyra jävsgrunder särskilt angelägna att uppmärksamma: sakägar-, intresse- och släktskapsjäv (1) samt delikatessjäv (2). (Övriga jävsgrunder och jävsparagrafer i förvaltningslagen (§ 16-18) redovisas i bilaga.) Den som ska handlägga ett ärende är jävig om:
1. han eller hon eller någon närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning,
2. det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.
Jävsgrunden delikatessjäv (2) är utformad som en generalklausul för att täcka upp fall som inte täcks av de andra jävsgrunderna. Exempel på delikatessjäv är:
– nära samarbete i professionell mening
– uppenbar vänskap eller ovänskap
– beroendeförhållande av ekonomisk art
– chefs-/medarbetarförhållande
Den som är jävig ska inte handlägga ärendet. Det är i första hand den jävige själv som har skyldighet att upplysa om jävet, och ska då inte bara avstå från att yttra sig eller delta i omröstning utan bör också lämna sammanträdet när ärendet ska behandlas. Det ska antecknas i protokollet, direkt under beslutsmeningen under aktuell paragraf, att den jävige inte deltagit i beslut i ärendet.