Just nu pågår implementeringen av det nya EU-direktivet för upphovsrättssällskap i svensk lag, något som förstås har påverkan på alla som arbetar professionellt med att skriva musik. Med direktivet vill EU samordna och harmonisera den kollektiva licensieringen i Europa, bland annat för att skapa förutsättningar för en digital inre marknad.
Den utredning som arbetar med implementeringen lämnar i mars 2015 ett förslag på ändringar i svensk lag för att den ska följa direktivet. När den nya lagen väl är fastställd, är det den som Stim och andra upphovsrättssällskap har att arbeta efter.
– Som huvudman i Stim, och som företrädare för musikskaparna som är medlemmar i eller anslutna till Stim, har Skap alltsedan EU beslutade om ett nytt direktiv engagerat sig djupt i frågan, säger Skaps ordförande Alfons Karabuda.
Redan 2005 fastslog EU rekommendationer för upphovsrättssällskap, rekommendationer som det nu aktuella direktivet i allt väsentligt bygger på. I juli 2012, strax efter att det första förslaget till direktiv offentliggjorts, bjöd Neelie Kroes, som då var ansvarig EU-kommissionär för EU:s digitala agenda, in Skaps ordförande Alfons Karabuda till arbetsmöte i Bryssel.
Foto: Patrick Ager.
– Vi kunde konstatera att Stim redan då gått längre i arbetet att förenkla och samordna rättighetshanteringen än rekommendationerna från 2005 föreskrev, säger Alfons Karabuda.
Den för professionella musikskapare kanske mest brännande frågan, den om exklusiviteten i upphovsrättssällskapens hantering, såg fram till 2013 ut att kunna bli ett så allvarligt problem i den nya lagstiftningen att själva grunden för kollektiv rättighetsförvaltning hotades.
– Utan exklusiviteten skulle upphovsrättssällskap som Stim förlora sin förhandlingsstyrka. Tack vare ett intensivt lobbyarbete av Skap, inte minst genom ECSA, kunde exklusiviteten bibehållas i direktivet. De krafter som önskade försvagade upphovsrättssällskap gick bet, säger Alfons Karabuda.
Det finns frågetecken även i den pågående implementeringen av direktivet i svensk lag. Skaps arbete att påverka den pågående implementeringen är därför inte mindre intensivt. Främst handlar det om ett förslag till lagändring som skulle göra intrång i Stims föreningsdemokrati, genom att lagstiftningen, inte Stims medlemmar, ska bestämma hur föreningens struktur ska se ut.
– Det viktigaste för Skap är att det måste vara Stims medlemmar som bestämmer om sin egen framtid. Hur man väljer att strukturera sig måste medlemmarna få bestämma och inte staten, avslutar Alfons Karabuda.