Den ideella rätten – din rätt till ditt verk
Upphovsrätten ger upphovspersonen bakom ett verk – till exempel en låt, en opera, en bok eller en målning – långtgående rättigheter. Syftet är att den som skapar något ska få ersättning när andra använder hens arbete på olika sätt. Men upphovsrätten ger också upphovspersonen rätt till cred och möjlighet att bestämma hur verket får användas. Nedan följer några exempel på typiska situationer du som musikskapare kan hamna i vad gäller ideella rättigheter.
När affärsidén bryter mot lagen.
Ibland vill aktörer kunna använda musik utan att behöva ta hänsyn till vad de som skapat musiken tycker om det. Det handlar ofta om kommersiella bolag vars affärsidé står och faller med att man helt bortser från musikskaparnas ideella rättigheter. Att förhandla bort någons ideella rätt strider mot lagen och de musikskapare som säljer sin musik till sådana bolag har sen inga möjligheter att hindra bolagets kunder från att använda musiken på precis det sätt de önskar – även om det skulle upplevas som kränkande av upphovspersonen.
De här affärsidéerna gör också att kunden allt oftare namnger bolaget istället för musikskaparen när musiken används. Ett exempel på detta är när stora aktörer som TV4 och public service-aktörer som SVT i eftertexterna i sina program inte anger namnet på den som skapat musiken, utan istället namnet på bolaget man köpt den från.
När affärsidén lägger allt ansvar på någon annan.
Den ideella rätten – och även den ekonomiska – kommer i kläm när internetplattformar som Facebook, Youtube och Google låter sina användare själva ladda upp material. Vem som helst kan ta cred för det material hen laddar upp på plattformarna och plattformarna menar att det är upp till rättighetshavarna att i efterhand anmäla om de ser att någon laddat upp deras musik utan lov.
Eftersom det varje minut, dygnet runt, laddas upp 300 timmar material på YouTube är det svårt för en enskild musikskapare att själv hålla ordning på när någon laddar upp hens musik. I det här fallet lägger plattformarna helt och hållet över ansvaret att följa lagen på sina användare, och att kontrollera att lagen efterföljs på musikskaparna. Själva tar de inget ansvar.
När man bryter mot lagen av okunskap.
Ofta är det av ren okunskap man bryter mot den ideella rätten. Det sker till exempel i politiken och brukar ofta uppmärksammas i samband med Almedalsveckan i Visby. Många musikskapare har protesterat mot att deras musik använts i politisk propaganda mot deras vilja.
Valår, som 2018, brukar antalet fall öka. Det är lätt att förstå att man vill använda musik i politiska kampanjer. Musik har en enorm genomslagskraft när det gäller att tala till människors känslor. Det är förstås bra att politiker och deras PR-byråer förstår musikens värde för att nå fram med sina budskap. Men musikskaparen bakom musiken måste, med stöd av lagen, själv få bestämma i vilka politiska sammanhang hens musik används.
Vad tycker Skap i frågan?
Exemplen ovan visar hur den ideella rätten angrips på olika sätt. Oavsett om aktörer som bortser ifrån den ideella rätten gör det medvetet eller på grund av okunskap bidrar de också till att urholka upphovsrätten som helhet.
Det är förstås svårare för en Youtube-användare att uppfatta att upphovsrätten spelar roll när plattformen lägger allt ansvar på den enskilde användaren och rättighetshavaren. Och det är svårare för en enskild musikskapare att förstå vilka rättigheter hen har när hens avtalsparter på ett självklart sätt bygger sin affär på att få förhandla till sig alla rättigheter – trots att det bryter mot lagen. Det som verkar som en bra deal när man skriver avtalet, kan bli en mardröm när man upptäcker vad musiken används till, eller att man inte får cred för den.
Det är tydligt att ideell rätt skyddas i lag och att den ska efterlevas. För Skap, som företräder de enskilda musikskaparna, är det därför viktigt att förklara och försvara den ideella rätten när den idag angrips från olika håll.
Vad gör Skap konkret för att värna den ideella rätten?
Skap har varit delaktiga att ta fram FN:s första rapport om konstnärliga rättigheter. Rapporten trycker på vikten av den ideella rätten, och att den är att likställa med yttrandefrihet, som är en mänsklig rättighet.
Skap har coachat EU:s ungdomsförbund i hur man kan använda musik i politiska kampanjer, på ett sätt som respekterar musikskaparnas rättigheter och den ideella rätten.
Skap har en kontinuerlig dialog om den ideella rätten med flera stora innehållsleverantörer av musik, som till exempel Youtube och Spotify.