Tänk för det första igenom själva syftet med förlagsavtalet. Vad vill du få ut av det? Vad kan förlaget erbjuda som du inte kan uppnå annars? En del upphovsmän skriver på förlagsavtal bara för att ”alla andra har det” men kan senare ångra sig när det visar sig att samarbetet inte blev vad upphovsmannen trott. Förlagets huvuduppgift är att hjälpa dig att nå ut med ditt verk, bland annat genom sina kontakter, såsom skivbolag, produktionsbolag inom film och reklam, orkestrar och andra aktörer. En annan viktig uppgift som förlaget har är administrativ hantering av ditt verk gentemot Stim/NCB samt att inkassera intäkter genererade av ditt verk.
En av de viktigaste parametrarna att tänka på inför ingången i ett förlagsavtal är att förlaget ger intryck av att vara seriöst, dedikerat och intresserat av att jobba med just dig och ditt verk, att det redan i diskussionsstadiet uttrycker konkreta visioner och idéer om hur det vill jobba med ditt verk. En annan viktigt aspekt att fundera över är huruvida förlaget i fråga är starka inom just det området där du är intresserad av att nå ut med ditt verk, d v s om förlaget exempelvis har ett gott internationellt nätverk och/eller goda kontakter inom film- eller reklamvärlden.
När det gäller själva innehållet i avtalet är en bra början att begära att villkoren i det så kallade ”Musikförlagsavtalet” ska gälla er emellan, det vill säga det standardavtal som tagits fram av Skap/FST tillsammans med Musikförläggarna. Här kan du ladda ner Musikförlagsavtalet på svenska och här hittar du det på engelska. Och här hittar du en handbok till avtalen! Observera att Musikförlagsavtalet endast gäller enstaka verk och alltså inte är ett så kallat generalavtal (som gäller alla verk du gör under en viss tidsperiod). Generalavtal innehåller delvis andra villkor än avtal för enstaka verk.
De viktigaste villkoren i förlagsavtalet gäller din leveransplikt (vilket/-a verk du ska leverera), förlagets skyldigheter (en konkret uppradning av vad förlaget ska göra för att främja ditt verk, till exempel att tillgängliggöra det för allmänheten, inklusive löpande informationsplikt gentemot dig), avtalstid (under hur lång tid du upplåter rättigheter i verket – sikta på 10-15 år från avtalets undertecknande) och intäktsfördelning (standardmässigt gäller här 66,67/33,33 till din fördel). I övrigt – se Musikförlagsavtalet.
Nämnas bör att Musikförlagsavtalet för närvarande är under översyn och förmodligen kommer att arbetas om, i syfte att bli ännu tydligare på vissa punkter och mer aningen mindre i omfång.
Avbryta förlagsavtal i förtid
Hur du behöver göra för att komma ut ett ingånget förlagsavtal beror helt på omständigheterna i relationen mellan dig och ditt förlag. För att kunna avbryta ett ingånget avtal krävs enligt allmän avtalsrätt att motparten brutit mot ett viktigt avtalsvillkor, utan att därefter ha rättat till avtalsbrottet. De flesta förlagsavtal innehåller även en klausul som säger just detta. Exempel på grunder för att säga upp ett förlagsavtal är att förlaget under viss tid underlåtit att skicka redovisningar, underlåtit att betala ut upplupna intäkter eller exempelvis på ett allvarligt sätt misskött sina administrativa uppgifter i sitt samröre med Stim. En vanlig anledning till missnöje hos upphovsmän är att förlaget uppfattas som passivt i arbetet med att främja verken eller att förlaget sällan eller aldrig informerar upphovsmannen om vad det företar sig, men att säga upp ett förlagsavtal på denna grund kan vara svårt att få igenom rent juridiskt helt enkelt för att det är svårt att bevisa passivitet. Detta är anledningen till rekommendationen att så specifikt som möjligt i avtalet ange förlagets skyldigheter, samt en därtill kopplad informationsplikt (se Musikförlagsavtalet). Ett exempel på en sådan skyldighet är att förlaget ska ha medverkat till att verk inom en viss tid gjorts kommersiellt tillgängligt för allmänheten, exempelvis genom skivutgivning eller genom synkronisering, och att du om så inte skett har rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan. Ju tydligare förlagsavtalet formulerar förlagets skyldigheter, desto mer fördelaktig blir din situation som upphovsman i de fall du inte är nöjd med ditt förlag, eftersom du då kan peka på bristande fullgörelse och hänvisa till de skyldigheter som förlaget gått med på skriftligen.
Tilläggas bör att förlag ibland kan tänka sig att gå med på att avbryta samarbetet i förtid utan att det blir en tvist, helt enkelt för att de inte ser något värde i att ha ett avtal med en upphovsman som är missnöjd med deras arbete. I dessa fall brukar förlaget ställa som villkor att upphovsmannen återbetalar hela eller delar av eventuella utestående förskott och att förlagda och/eller utgivna kompositioner är kvar hos förlaget rättighetsperioden ut.
I slutändan blir förtida upphörande av förlagsavtal en förhandlingsfråga, där du som upphovsman får väga för- mot nackdelar med att lämna förlaget.